Tiger

Tiger
är helt klart hästen i mitt liv! Jag älskar honom av hela mitt hjärta och känner pirret i magen när jag får röra vid hans mjuka päls. Tiger har haft allt annat än ett enkelt liv. Han är född i Polen sen blev han inporterad till Sverige. Han hamnade då hos en häst "skojjare" där han antagligen inte haft det så bra. Vi vet ju dock inte vad han varit med om men med tanke på hur han såg ut när han kom så var det inte så trevligt. Han kom till ÖOR den 10:e november 2009 han var bara skinn och ben. Min favorit häst stog bara några meter från där han stog så jag hörde ofta många säga saker som "gud vad smal han är" "det är ju synd om honom!". Jag visste nog redan då att han var/är speciell. Bara någon vecka efter att han kommit fick han en hovböld och fick då box vila ett tag. Jag tog inte hand om honom så mycket då mer än att borsta honom när stall chefen bad mig. Det var inte forens våren då han fick mugg jag började ta hand om honom på riktigt. Jag tyckte då synd om honom när ingen gjorde någonting åt hans mugg så jag gick till stallchefen och frågade om jag kunnde göra något, och det kunde jag. Då började något som jag då inte visste skulle vara så känslosamt. Det gjorde ju såklart ont när jag var där och tvättade. Han sparkade med benen av ren smärta (ni har kanske tvättat ett sår med sår sprit någon gång...) men vi fortsatte och fortsatte. Även omdet var jobbigt och  tog tid gav vi inte upp. Jag set den tiden som något positivt jag lärde känna honom väldigt ba på den tiden. När muggen var nästan helt borta skulle han få börja gå lektioner han gick då sin första lektion på Torsdag, jag lyckedes på något sätt få till mig att rida honom på min lektion dage efter. Det gick inte speciellt bra men jag var så lycklig ända jag var helt enkelt kär! Han fick tyvärr skav av sadeln så v fick hitta på en provisorisk lösning som bestod av en bit ren skinn en felvänd paddd och ett eftra tjockt schabrak. Efter den ridlektionen red jag honom nästan varje lektion hela terminen. Vi skulle då försöka göra honom tjockare och starkare. Då gjorde vi felet att ge honom 2 kg havle om dagen det gav ju mäst bara energi så han studdsade och hoppade på lektionerna. Jag var/är aldrig rädd när jag red/rider honom så jag satt mäst bara och skrattade. Hopprädd som jag är vågade även hoppa honom han var så snäll och gjorde aldrig något för att vara elek, men jag har faktiskt ramlat av honom två gånger ;) Vi har hoppat ända upp till 90 cm som jag aldrig kommer glömma hur lycklig vi var när vi kommit över han med öronnen spettsade frammåt och jag med glädje tårar i ögonen. Han var väldigt mobbad i hagen det första halv året så han fick ett brodd sår på höger bak has. Det blev ett onödigt stort problem med det såret som blev väldigt varigt osv. Men när det väl försvann började ahn bli halt. Han fick då vila i nägra veckor och blev faktiskt bättre så jag fick börja rida igång honom. Det var en tjej som vid samma tid höll på att rida igång en annan häst så vi började rida med varann och hade jätte roligt! :D Det hade ´nu blivit för sommar och vi red mycket ut i skogen på många mysiga turer. I juni var det ponny ridläger på stallet och jag fick äran att hjälpa till. Det var underbart jag älskar att få hjälpa barn att utvecklas och lära sig nya saker. Tiger som då även skulle börja bygga upp ryggmuskler fick ha speciall tränings pass som var barbacka! Det var så roligt jag red barbacka varje dag vare sig jag red inne, ute på planen eller i skogen.  Sommaren 2010 kommer jag aldrig glömma, jag hade då ännu ett tillfälle att lära känna honom bättre och det gjorde jag. Sen for dom på grönbete och jag träffade inte honom på någon månad. Men när dom kom tillbaka fick jag rida igång honom inför lektionerna. Det var också då en underbar tid. I Augusti startade jag och Tiger vår första dressyr tävling ett LB:2 program. Jag vaer så nervös att hela jag skakade dagen innan när jag stog och knoppade. Vi visste ju inte om han hade tävlat någon gång innan. Men han skötte sig exemplariskt och det slutade på en tredje placering med 60%. Jag var helt lyrisk och grät av ren lycka. Nu hade vi uppnått framgångar i både dressyr och hoppnign. Sen rullade hösten på tills Torsdag den 23 september 2010 det var då han blev halt på riktig. Det beslutades då att han skulle till veterinären torsdag den 30 september.Det tog lång tid hos veterinären när dom skulle röntka hans framben. Eftersom jag är under 18 år fick jag inte vara med på röntgen så det var en lång väntan jag satt där i över en timme och väntade. Veterinären kom fram till att det var en hovbens inflamation och han skulle behandlas så jag fick med mig medecin hem. Det bestämdes även att han skulle få PG beslag (en sko med plåt sula och gummi "platta" på). Dom fick han på sig torsdag den 7 oktober.
Torsdagen den 14 oktober var det dax för första återbesöket, Behandlingen hade då inte gett någon större verkan så han fick en behandling till med sig hem. Efter det besöket var det länge till nästa det var inte förens torsdag den 25 november som vi for tillbaka till veterinären. PG beslagen som bara var en nöd lösning hade då gett motsatt effekt och tryckte på strålen istället för att hjälpa. Hovbenen hade då blivit bättre men då ville veterinären röntka strålbenen, Det gick inte så bra eftersom dom hede en så gammal röntkenapparat, istället beslöts det att vi skulle åka upp med honom till umeå. Onsdag veckan där på for jag och stallchefen till umeå med honom. Det var en väldigt lång dag med mycket väntan men även mycket upptäckter. Det var mer problem med hans ben/hovar än vad vi trodde... Veterinären visade oss på röntkenbilder på hans hov i profil där det väldigt tydligt syndes att han hade en ner "vippad" tå som är en följd av fång. Så han har troligen haft fång tidigare i sitt liv som inte tagits hand om som det kanske skulle ha gjort. I umeå var det även en väldigt duktig hov slagare som tittade på honom och utformade speciall skor. Han kapade då tån på honom precis som om han skulle ha haft fång. Man kapar på tån väldigt långt in. Skorna satte dom bakochfram för att han skulle få en öppen tå. På skorna sågade dom ut en sula som skruvades fast med broddar. Dom nya skorna gav resultat han går med dom än idag fast utan sulan som inte behövs. Tiger fick vila till torsdag den 27 januari då veterinären kom till ridskolan för att titta på honom. Det bestämdes då att han skulle börja skrittas igång! :D jag var världens lyckligast som fick sitta upp på honom för första gången på nästan 6månader! Fem dagar i veckan far jag dit och rider honom nu när han sätts igång. För en vecka och en dag sedan den 25 februari tog vi dom första trav stegen och efter det har han varit super speedad. Allt detta jag skrivit om har vi gått igenom på en inte allt för lång tid. Det ´har varit jobbigt att veta att han haft ont en lång tid utan att visa något men nu är han tillbaka och vi får se det positiva! Hoppas ni finner texten intressant! :D

Kommentarer
Postat av: Josse

Stort leende på varenda bild :D

2011-03-09 @ 14:56:51
URL: http://jossseg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0